Överprestationer eller drömmar av guld?

Efter förlusten i fjärde matchen under semifinal-spelet mot Färjestad i Globen så tog det slut på energi, ork och motivation att ens fortsätta bry sig om hockey. Även om en ex-gnagare spelade slutspel på andra sidan Atlanten och vår tids nästa svenske stjärnmålvakt på egen hand, nästan på egen hand, spelade hem ett VM-silver till Sverige, så fanns det ingen energi kvar. Det var tomt. Slut. Finito. Och jag måste erkänna att det tog ett bra tag innan suget efter hockey kom tillbaka. Men nu, nu har det infunnit sig igen.

Den här tiden på året, när vi supportrar njuter av the Banguras och Gnagets framfart i Allsvenskan, dricker öl och bara ligger och andas i hängmattan så rustar elitserielagen som allra hårdast inför vad som komma skall. En ny säsong. Jag hoppas att fysen och försäsongen är riktigt hård. Jag vill gärna se att Gynge och kanske Rudan spyr under intervallträningen och att fystränare Möller och Hultin slänger in lite medicinbollar också. De bollarna brukar kunna bränna på ganska bra. För nog måste vi väl rusta oss? Ja, självklart, det är hög tid att börja fokusera på nästa säsong och sakteligen se den gångna säsongen, som givetvis var fantastisk och över allas förväntan, som historia.

Och mycket har hänt sen det att vi spelade semifinalen i slutet av mars. Det har spelats kvalserie, finalspel och ritats upp nya spelscheman. Det har värvats, det har gjorts klart med förlängningar av kontrakt, det har sparkats och vi har fastslagit, eller ska jag säga fasthslagit?, att vår stora hjälte i målet från förra säsongen blir kvar. Och det är med en stor lättnad jag skriver att det känns otroligt skönt. Både ur värvningsperspektivet och med Viktor Fasth. Vad vi behöver kommande säsong är en etablering i Elitserien och det kommer vi att lyckas med nu när vi fått in nya intressanta spelare och att vi får behålla en målvakt i sin allra finaste glans. Men det är viktigt att vi är förberedda på vad som kommer.

Och frågan kvarstår, presterade laget över sin förmåga förra året eller kan vi börja drömma om guld nästa vår? Laget presterade inte över sin förmåga. Laget växte in i rollen som elitseriespelare. Och ja, jag vet också att vi inte kan sätta krav på vårt lag att de ska vinna SM-guld varje år, men att vara topp åtta tycker jag ändå ska vara ett rimligt mål. Med tanke på vilken laginsats vi gjorde förra året och att vi fått behålla stommen och byggt på med några klossar till som kan visa sig bli oerhört viktiga så är topp åtta en rimlig målsättning. På sin höjd att vi skulle vara nöjd med topp tio. Kvalserien anser jag tillhöra Växjö och Timrå kommande säsong.

Det återstår så klart att se, vi har inget svar innan alla matcher är spelade, bollen är rund, en match i taget, jada-jada-jada, men jag tror att ett par nycklar kommer bli ganska avgörande kommande säsong i kampen om att etablera oss på allvar. Och får vi bara dessa nycklar att synca så kan vi räkna med ett nytt slutspel till våren.

Josh MacNevin - En spelande back som öste in poäng i Växjö under två säsonger innan han kom till Gnaget. En back vars gångna säsong spoilerades av en mycket tråkig skada men Josh hann ändå visa upp ett fint register och ett mycket fint spelsinne. Får Josh lika mycket istid som backkollegan och lagkaptenen Dick T fick förra året så är jag övertygad om att vi har den back som vi framför allt saknade i power play-spelet förra året. Han kan komma att bli den viktigaste defensiva kuggen under kommande säsong. Den back vi bygger det defensiva spelet kring och runt.

Målvaktsparet - Får Viktor spela lika många matcher som han gjorde och orkade förra säsongen så kommer han fortsätta att spela på sin absolut högsta nivå, och det kommer ge oss många poäng. Viktor Fasth var anledningen till att vi klarade oss undan kvalserien då han vann många matcher åt oss när laget i övrigt spelade uruselt. Vi har mycket att tacka Viktor för och jag är övertygad att vi kommer stå i skuld till honom även efter nästa säsong. Att han nu blir kvar och att vi har en andrekeeper, från samma klubb som Viktor fostrats i, som är hungrig ser jag bara som ett mycket bra och tryggt val. Att Markus Svensson sen spås bli nästa Viktor Fasth av vår alldeles utomordentliga målvaktstränare gör ju inte saken sämre. Målvaktsparet är jag mycket nöjd med. Och de kommer bli viktiga.

Laginsatsen - Laginsatsen förra året var enastående och unik i sitt slag på så sätt att alla gav allt och ingen vek ner sig. Får vi börja säsongen med den laginsats som laget visade i slutet av förra året så ser det mycket ljust ut. Vi får inte heller glömma att vi var helt nya i serien i början av förra säsongen och att vi var tvungna att växa in i elitseriekostymen. Vi fick anpassa vår spelstil utefter materialet och defensiven blev prio ett. Offensiven lämnade tyvärr mycket att önska, speciellt spel i numerärt överläge, men det kommer vi råda bot på i år. Och offensiven vill jag att vi ska bygga vidare på i år. Kombinerat med en solid defensiv med offensiva spetsar så kommer detta till att bli mycket trivsamt.

I tillägg till detta så har vi fortfarande en del frågetecken att räta ut.

Det ska bli väldigt intressant att se hur Stefan Johanssons och Fredde Carlssons utvecklingskurva kommer se ut i år. Hur bra backar kan de komma att bli?

* * *

Vem kommer göra mest poäng? Jag lägger min slant på Daniel Bång.

* * *

Har Patric Blomdahl funderat över sina totalt jätteonödiga utvisningar i anfallzon från förra året?

* * *

Vi har också fem nya derbyn att se fram emot. Oj oj oj. Vem blir bäst i stan i år?

* * *

Hur bra kommer Linus Videll trivas i AIK-tröjan? Och Rosén? Jag är övertygad om att de kommer göra succé. Utan tvekan. Men ge det tio matcher. Sen lossnar det.

* * *

En längre säsongskrönika kommer när vi på allvar börja närma oss premiären.