Inför AIK-Skellefteå AIK, Hovet 8/10 16.00

Det känns på något konstigt sätt skönt att laget var helt ledigt från spel igår, torsdag. Jag personligen tycker det är skönt mestadels för att jag inte har glömt matchen mot HV i tisdags. Ja, jag vet, vi kan inte älta den matchen hur länge som helst, men jag kan ändå inte släppa den besvikelse som jag kände när Jukka V satte den avgörande straffen. Jag kände mer besvikelse än något annat. Inte arg. Inte frustrerad. Bara besviken. AIK gör säsongens bästa match och fullkomligt våldtar HV71 och visar hela svenska myshockeyfamiljen att AIK är fan att räkna med på allvar i år, för att sen helt försvinna under en period i tredje och släpper alltså in motståndarlaget i matchen igen och slutligen, den fulländande förödmjukelsen är fullbordad när Jukka Voutillainen kallt gör 7-8 på straff. Det finns inga ursäkter. Det får inte hända och det ska inte hända. Så därför, bra med spelledighet. Det har då funnits en chans att glömma debaclet mot HV. Det har funnits en chans att diskutera internt och det har funnits tid att bryta ihop och komma igen.

AIK kommer alltså ut på Hovet imorgon eftermiddag utvilade, laddade och förhoppningsvis, revanschsugna som aldrig tidigare skådat. AIK spelade mot Skellefteå AIK vid fem tillfällen förra säsongen och vi såg olika ansikten i alla möten. Vissa matcher var mer jämn än andra och inför i år så anser jag att ett av lagen blivit starkare än det andra och jag talar naturligtvis om vårt kära AIK. Skellefteå tappade många av sina nyckelspelare, allra främst från deras fruktade förstakedja där bara Jimmie Ericsson finns kvar idag. Oscar Möller finns i truppen och har börjat intressant om än lite trevande. Lee Goren är också ny för i år och är det någon av de två nyförvärven som glänst så är det Lee Goren som vi kan se i toppen av poängligan. Han var ett stort frågetecken inför säsongen, mest om han skulle hålla måttet som han gjorde 07/08, och nog har han övertygat så långt. Det blir att se upp med Goren, Ericsson, Möller och Bellemere, den sistnämnde som vi blivit van att se i Elitserien. Backsidan är bred och Pikkarainen tillsammans med Fredrik Lindgren och elitserierutinerade Jan-Axel Alavaara är tre backar vi ser i Skellefteå, och det är så klart inte tre svajiga utan mer stabila och pucksäkra backar. Skellefteå var ett riktigt bra lag förra säsongen och de har verkligen visat att de är en utmanare till SM-guldet även i år. Det gäller att AIK är med från start och tar denna uppgift på fullaste allvar.

Skellefteå har vunnit tre raka matcher och är i uppåtstigande form. Uppåtstigande form är AIK Hockeys raka motsats just nu. Ojämnt spel i de senaste matcherna, trots stundtals solid och bra defensiv. Uddlös offensiv, bortsett från den overkliga hemmamatchen mot HV71 senast där alla skott gick in. Jag har saknat den rätta fokuseringen. Vi har istället sett dålig fokusering, loja och tama framträdanden av vissa spelare. Och jag anser att vi inte tar med oss särskilt mycket av det vi sett de senaste fyra matcherna till matchen imorgon eftermiddag mot Skellefteå. Det är istället dags att vända blad och börja om på ny kula. Vi måste börja jobba med det allra viktigaste först, defensiven, och bygga framåt på det. Då är jag nöjd sen.

* * *

Fem senaste mötena med Skellefteå AIK:

SAIK-AIK 6-1 (3/2)
AIK-SAIK 4-5 (18/1)
SAIK-AIK 5-4 (4/12)
AIK-SAIK 4-2 (21/11)
SAIK-AIK 3-2 (30/9)

* * *

Håll koll på AIK Hockeys spelare #21 Christian Sandberg.
- En av killarna som inte hade världens mest lyckade kvällar i tisdags. Jag vet inte vart han hamnade till slut i plus/minusstatistiken, men jag misstänker att han inte var topp tjugo i AIK iaf. Sampa har verkligen blandat och gett den här säsongen och jag tycker inte att han nått upp till den nivå som vi fick se prov på förra säsongen. Sampa var under en del av säsongen i fjol, i varje match, överallt och han var den fältherre som laget verkligen behövde. Laget behöver Sampa och jag hoppas att vändningen börjar nu. Att Sampa börjar hitta flytet och tar med sig Bång i formkurvan som från nu ska börja peka uppåt. Sampa nätar mot SAIK.

* * *

Mitt tips: AIK-SAIK 5-3

* * *

AIK ställer Viktor Fasth i målet och Fredrik Svensson är tillbaka. Fredde Carlsson är fortfarande skadad men i övrigt så är det fullt manskap på lördag. Vi kommer få se två spelande lag och jag tror det kan bli en riktigt bra match. Alla till Hovet och så tar vi och knäpper dessa mindervärdskomplexa skoterbönder på näsan en gång för alla. Bygg bakifrån, solid defensiv och jobba upp en kreativ offensiv. Bygg på bra boxplay och fortsätt den inslagna linjen när det kommer att handla om powerplay. Då vinner vi detta. Framåt!

Summering AIK-HV71, Hovet 4/10

AIK - HV71 7-8
(3-0,3-2,1-5,0-0,0-1)

Första: 1-0 (2.38) Joakim Nordström (Daniel Rudslätt, Patric Blomdahl), 2-0 (10.13) Jonas Liwing (Linus Videll, Dick Tärnström), 3-0 (15.17) Robert Rosen (Linus Videll)

Andra: 3-1 (21.26) Jesper Fasth (Jason Krog, Jesse Joensuu), 4-1, (26.22) Richard Gynge (Robert Rosén), 5-1 (27.43), David Lillieström-Karlsson (Oscar Steen), 5-2, (30.33)Jesse Joensuu (Jesper Fasth) , 6-2 (39.57) Christopher Aspeqvist (Oscar Ahlström)

Tredje: 7-2 (41.27) Oscar Ahlström (Victor Ahlström, Oscar Steen), 7-3 (47.50) Oscar Fantenberg (Jesper Fasth, Jesse Joensuu), 7-4 (48.57) Johan Lindström (Johan Davidsson, Mikko Luoma), 7-5 (50.32) Jason Krog (Noah Welch), 7-6 (51.23) Mattias Karlsson (Johan Davidsson, Jukka Voutilainen), 7-7 (52.45) Jesse Joensuu

Sudden:

Avgörande str: Jukka Voutilainen

Skott: 36-40 (15-9,15-7,2-18,4-5,0-1)
Utv, AIK: 1x2 HV: 4x2
Domare: Pehr Claesson & Ulf Rönnmark

Inför AIK-HV71, Hovet 4/10 19.00

Blir det en femte raka seger mot HV71 ikväll? Det återstår att se. AIK kommer från en nedåtgående trend och HV71 den motsatta.

HV71 har genomgått en minst sagt turbulent tid i klubben sen den store målvaktshjälten Stefan Liv tragiskt omkom i en flygolycka i Ryssland. Den sorg som klubben burit på har även visat sig sportsligt. HV71 började serien på ett inte alltför smickrande sätt men har nu kommit igång med sitt maskineri. HV71 är så klart en stor favorit till guldet och som det känns just nu så kommer AIK få det tufft ikväll på Hovet. Jag hoppas vi kan jubla en femte raka gång mot detta storlag, men nja, jag är osäker. Nedsläpp på Hovet 19.00.

* * *

Fem senaste mötena mot HV71:

AIK-HV71 4-1 (15/5)
HV71-AIK 1-3 (11/5)
AIK-HV71 3-0 (9/5)
HV71-AIK 2-4 (7/5)
HV71-AUJ 2-1 (19/2)

* * *

Håll koll på AIK Hockeys spelare #10 Richard Gynge.
- Får vi ikväll se i en förstakedja med Videll och Rosén. En spelare med ett ruggigt bra skott. Välplacerat och hårt och får han läget i slottet så sitter oftast pucken i nät bakom målvakten. Kan Gynge göra mål ikväll? Det känns så.

* * *

Mitt tips: 2-4

* * *

Jag tror att AIK får det tufft ikväll och att motståndarnas revanschlusta är så stark att laget kommer göra allt för att slå AIK och visa hela svenska hockeyfamiljen att det bara var en tillfällighet(er?) att AIK slog ut de i slutspelet förra året. Går AIK ut och visar vilka som bestämmer på hemmaplan, vilket man gjort i de tidigare hemmamatcherna i år, så kan det bli en mycket tight och jämn kamp.

Man vinner inga titlar i september eller oktober

Att AIK skulle komma att spela i Elitserien förra säsongen var det inte särskilt många som trodde på. Men laget genomförde en mycket bra kvalserie och lyckades ta klivet tillbaka i svensk hockeys finrum. Laget såg länge ut att få ta klivet tillbaka till Allsvenskan redan efter comebacken men något hände, laget lyfte sig och blev som bäst när det gällde som mest. AIK säkrade kontraktet för denna säsong så sent som i den sista grundseriematchen mot Modo på Hovet i våras. Och det som ingen trodde på hade helt plötsligt inträffat, rakt framför ögonen på oss, AIK skulle komma att spela i den högsta serien även säsongen efter. Jag skrev då att AIK måste bygga smart, behålla den största delen av stommen som varit med på hela resan och toppa med vissa klasspelare. Det tycker jag också att vi lyckats med. Vi är fortfarande långt efter många storklubbar ekonomiskt och allra mest när det handlar om att investera i riktiga superstjärnor, men vi har ett slagkraftigt lag som åtminstone kan etablera sig som en klubb som ligger topp tio efter varje säsong. Och det, det är något som vi ska värna om och vara otroligt rädda om.

AIK har nu spelat åtta matcher och parkerar just nu på en sista slutspelsplats i tabellen. Laget har vunnit fyra matcher och förlorat lika många. Och vad kan man begära av sitt lag efter åtta matcher? Jag personligen anser att vi ska ställa höga krav redan från match nummer ett, men så klart, det krävs alltid ett par omgångar innan allt börjar sitta och innan man börjar hitta rätt i kedjeformationer och så vidare. Det finns nog många olika kedjekonstellationer kvar att testa också, eller hur? Och det är inte bara att kliva ut på en is iförd en utrustning som väger ett par kilo och prestera på topp direkt, det vet jag också, men det är därför laget har träningsmatcher innan allvaret drar igång. Att använda uttrycket, växa med uppgiften, har väl aldrig känts mer rätt att använda än nu när det handlar om ett lag i den absolut högsta divisionen där varje enskild spelare är en professionell idrottsutövare. Du som spelare får betalt för att träna och att spela matcher. Det medför först och främst ett väldigt ansvar, men det medför också att det är otroligt viktigt att du växer med uppgiften och växer in i rollen du blivit tilldelad. Det innebär också att du växer in i matchtempot och allt som har med det att göra. Men du måste se till att växa in i rollen ganska kvickt annars kanske proffslivet tar slut alldeles för tidigt och du får börja söka ett annat jobb på sidan av det du älskar och det du hänger dig allra mest till.

Den personliga utvecklingen, träning och matcher. Det är tre nycklar som krävs för att du som enskild spelare, och i slutändan laget som kollektiv, växer. Och tycker då jag att AIK vuxit in i rollen än? Har laget växt under de åtta matcherna som gått? Har varje spelare börjat prestera på topp i match efter match nu? Nej, jag tycker verkligen inte att det är så. Ett fåtal spelare tycker jag har levt upp till förväntningarna och spelar på en bra nivå så här långt. Nyförvärven Tobias Viklund och Robert Rosén är de två spelare som inte gjort en enda dålig match så långt. Och vår förstakeeper och fantastiske Viktor Fasth då? Ja, Viktor har varit lite upp och ner så långt, men jag tycker att han inte ska lastas för alla mål som vi släppt in. Oftast har det kommit att handla om försvarsmissar och, i vissa fall, rena bjudningar. Junioren David "DK" Lillieström-Karlsson har visat stort hockeyhjärta och varit en stor överraskning av det jag sett. Han åker alltid skridskor och har alltid hög fart så fort han är inne på isen. Lika så Nordström. Han har kommit in bra som en tredjelänk med bröderna Ahlström. Victor och Oscar som jag också tycker kommer mer och mer. De är otroligt skickliga på att etablera spel i anfallszonen, men det måste resultera i mål också. Det går inte att snurra i hörnen i varje byte, du måste in på mål, och där kan jag känna att den kedjan väger lite för lätt för tillfället.

I övrigt så anser jag att Dick Tärnström har visat fin form så långt och han har varit framgångsrik både poängmässigt och spelmässigt och när det gäller en spelare som jag trodde skulle få det tufft, men som visat upp raka motsatsen, så måste jag bara säga att jag är positivt överraskad av Patric Blomdahl. Han har verkligen visat mig, och alla andra, att han är att räkna med på allvar i vinter. Han tar inte de dumma utvisningarna längre utan behåller temperamentet, tänker efter, spelar hårt och aggressivt men samtidigt smart. Han har gått och blivit en spelare som ger, snarare än suger, energi. Och det är väldigt kul att se. Men jag väntar fortfarande på ett par spelare som förmodligen och förhoppningsvis kommer att höja sig några snäpp. Linus Videll levererar visserligen poäng, men jag förväntar mig mycket mer av honom under året. Likaså Gynge, Rudan, Oscar Steen och Sandberg. Daniel Bång har jag kritiserat efter varje match så här i inledningen och jag är övertygad om att han, precis som Black Boris tidigare konstaterat, att han får sitt stora genombrott i år. Jag hoppas verkligen det och är det någon spelare som jag hoppas på så är det just Bång.

På backsidan så tycker jag att det har sett väldigt svajigt ut inledningsvis. Nemeth, Svensson, Steff Johansson och kanske främst Liwing tycker jag har inlett säsongen mycket tveksamt. Fredrik Svensson hade inte ett rätt i inledningen mot Brynäs senast. Jonas Liwing har stora problem med att etablera enkla uppspel och Nemeth har inte visat samma lysande form som han visade innan JVM ifjol. Stefan Johansson har även han börjat tamt. Kan det vara så att han känner sig otrygg när han inte har Fredrik Fish Carlsson vid sin sida? Jag ska bara poängtera att jag inte är det minsta orolig. Inte än. Men det vill till att rollerna börjar ta form och bli mer och mer klar för varje spelare och kanske att laget tränar in ett par enkla sätt att ta sig ut ur försvarszonen. För det går inte att vi agerar som yra höns så fort motståndarlaget väl sätter lite press på oss. Men som sagt, jag är inte orolig. Än. Jag tänker också att vi kommer se lite förändringar med backparen nu när MacNevin är tillgänglig igen. Tärnström-MacNevin, Johansson-Carlsson, Nemeth-Viklund och som sjundeback blir det Liwing/Svensson.

Vi har kommit en sjundedel in i säsongen och jag tycker att laget har blandat och gett när det handlat om insatserna i de enskilda matcherna. Matchen mot Frölunda tycker jag är den bästa så långt. Insatsen mot Linköping den mest bittra, och inledningen mot Brynäs den sämsta. Och allt däremellan går så klart att bryta ner till minsta lilla kvark. Men så långt ska vi inte gå just nu. Det räcker med att jag surrar om hur det hela kommer att sluta istället. Finns det skäl till att vara orolig? Både ja och nej. Serien verkar vara jämnare än på mycket mycket länge. Se bara på senaste omgången där Timrå åker upp till höstmörka Luleå och vinner, övertygande, på deras egen hemmaplan. Det Luleå som så disciplinerat styrde ut AIK och höll nollan i mötet på Hovet går ut och släpper in fyra mål mot Timrå som förväntas bli ett bottenlag. Hockey är inte alltid logisk, det har vi lärt oss, och det är 288 matcher kvar som ska spelas innan den slutliga tabellen är ritad. Men för att vi ska vara med bland de tio, gärna åtta, lagen till våren, när slutspelsträdet ska ritas upp, så är det tre saker jag tycker att vi måste se till att börja jobba med.

01. Tydliga roller i försvaret.
02. Mer rörlighet i anfallet.
03. Hård matchning av de, för dagen, bästa spelarna.

Försvaret
Det defensiva arbetet såg till en början väldigt bra ut. Insatsen mot Frölunda och Modo visade hur skickligt lag vi kan vara defensivt. Men jag kan inte sluta tycka att det är tråkigt att vi inte kan bibehålla samma fokusering och disciplin i alla matcher. Det brister någonstans och det är aldrig, ALDRIG, tillåtet att bjuda motståndaren på ett par billiga mål. Kommer vi fortsätta att skänka fria ytor framför Viktor, eller Markus, och vara tvåa på alla returer, ja, då kan vi ställa in oss på kvalserien till våren. Det gäller att hitta en tydlig spelidé, tydliga roller i försvarszonen, för både forwards och backar, samt att matcha de backar, och de centrar, som är bäst för dagen hårt. Det mår dessa defensiva spelare bara bra av. Spela mycket och bygga upp ett bra självförtroende och bänka spelare som, för dagen, ser ut att vara en säkerhetsrisk. Och då ska det inte spela någon roll om det står ett A eller ett C på bröstet. Är du inte i form för att prestera på topp, då ska du inte spela heller. För lagets bästa - alltid.

I spelet numerärt underläge så anser jag att vi är ett av seriens absolut bästa lag. Jag har inget bra svar på hur det har blivit så för jag ser inget i boxplay-spelet som gör det mer speciellt eller unikt än i andra lag. De fyra som får förtroendet för stunden gör sitt jobb, mer än så är det kanske inte? De skär av skottvinklar och förlitar sig på att skotten kommer långt utifrån istället för i slottet och det är så klart alltid bra. Det finns absolut inget att anmärka på när det gäller spel i numerärt underläge.

Offensiven
Nu har det varit en väldigt målsnål inledning av Elitserien, men om vi ser på lagets snitt så gör AIK 2.1 mål per match så långt och det är på tok för lite. Jag är väl medveten om att vi inte har den offensiva bredd som, låt säga, Frölunda har, men vi har en mängd spelare som åtminstone bör befinna sig i rätt zon. Jag tycker att Roger Melin så långt har matchat spelarna, utefter hur situationerna i matchen sett ut, på ett bra sätt och nu när McDonnell åter befinner sig i truppen, samt att Salle hittar tillbaka till fjolårsformen med Sandberg och Bång, så har vi bara där ett starkt vapen. Kedjan Blomdahl-Rosén-Videll anser jag ska vara tokoffensiv i varje byte. Över rött, lägg in och bara mal ner motståndet. Men sen blir det svårare, Gynge-Steen-Rudslätt har blandat och gett. I vissa fall har den kedjan varit formidabel i det defensiva arbetet, men framåt sett, så har de i vissa matcher varit helt osynliga. Och Gynge som är en offensiv spelare med ett otroligt fint skott vill jag se mycket mer av. Kanske att Rudslätt får ge plats åt McDonnell och att han, tillsammans med Steen och Gynge, bildar en mer offensiv kedja och att Rudslätt istället får ta en defensiv roll i en kedja med bröderna Ahlström? Alternativet är att Steen återgår till att spela med bröderna Ahlström och att McDonnell spelar med Gynge och Rudslätt. Eftersom vi har många karaktärer i laget så går det att flytta, vrida och vända på kedjorna hur många gånger som helst, men om jag fick bestämma, och hur jag tror att det kommer se ut, så skulle mina kedjor se ut på följande vis:

Blomdahl-Rosén-Videll

Bång-Sandberg-Salmonsson

Ahlström-Steen-Ahlström

McDonnell-Gynge-Rudslätt

Extra forwards: DK och Nordström

Det blir ju tyvärr på bekostnad på våra fina juniorer, men vad kan man göra? Så långt så är det ett delikat problem för firma Melin/Persson. Något som jag tycker är skönt och lugnande i år är bredden bland forwards. Vi har fyra kedjor med relativt bra tyngt och bra spets att kunna avgöra matcher. Det finns matchvinnartyper i varje kedja och jag tycker att vi har fyra-fem mycket bra centrar som fortsätter att vinna tekningar samt tar det defensiva arbetet. Och som jag har belyst tidigare, tekningar är så otroligt viktiga.

Det laget måste börja jobba med tycker jag är rörligheten i anfallszon. Vi måste lära oss att dra isär motståndarnas försvar och hitta de fria ytorna som uppstår då en motståndare tappar sin position. Det handlar uteslutande om hur mycket skridskor du åker när du inte har puck. Ökar vi rörligheten i anfallszonen och fyller på med en offensiv back, överlappningar och, framför allt, vågar utmana, då kommer målen att komma per automatik. Men just nu så är det rörligheten jag saknar. Det blir i vissa fall allt för stillastående och statiskt, och det går inte i längden. Alla lag är så defensivt skickliga att de bara styr ut vårt lag mot sargerna om vi blir för stillastående.

Spelet i powerplay har varit en positiv överraskning så långt och där vill jag inte anmärka på något. Jag vill bara plocka fram det och ge cred. Laget ska ha en stor eloge för det. Vi måste komma ihåg att AIK var nästan sämst i spelformen förra året, bara Södertälje var sämre, men inför i år så har något skett. Vi har bland annat fått in två spelare som gillar att hålla i puck, Rosén och Videll. Och vi har nu Viklund, MacNevin och Tärnström som backar i det numerära överläget som alla tre besitter fina skott och samtidigt är väldigt skicklig med puck. Förra året, med MacNevin skadad, fick vi förlita oss helt och hållet på Tärnström och det var inte hållbart. Det var nästan så vi släppte in fler mål i powerplay än producerade. Men det har det blivit ändring på. Och det är bara att hoppas att det fortsätter på samma fina sätt.

Matcha hårdare
Jag tycker också att Roger bör matcha två femmor lite hårdare än andra, så klart beroende på hur det ser ut i matchen. Men från start så anser jag att vi ska vara det lag som sätter press, nästan överraskar motståndet, och att vi går all in direkt. Det kommer ställa vilket lag som helst på hälarna och när ett lag möts av en enorm offensiv så blir spelarna ofta tagna på sängen och det kan dröja bra länge innan man hittar tillbaka till det egna spelet. Så att matcha två offensiva kedjor lite hårdare än några andra tror jag bara kan ge oss en liten fördel i matchinledningen. Och det är viktigt. Framför allt psykiskt viktigt.

Som känt så vinner du inga titlar i oktober. Du spelar heller inget slutspel i oktober. Men du spelar grundseriematcher som i slutändan kommer vara till stort avgörande om vilken plats i tabellen du hamnar på. Och ska AIK undvika en kvalserie i år så är det läge och hög tid för laget, och varje enskild spelare, att börja fokusera på att serien faktiskt är igång och inte bjuda på några fler baklängesmål. Ett bjudningsmål kan vara ödesdigert när denna jämna tabell ska kritas upp för sista gången efter 55 spelade omgångar. Ett mål kan vara skillnaden mellan kvalserien och ingemansland, ingemansland och slutspel. Så vi kan inte lämna något åt slumpen.

* * *

Nu väntar en ny vecka för AIK med endast två matcher, två raka hemmamatcher ska tilläggas. Först HV71 på tisdag. Sen Skellefteå AIK på lördag. Efter de två hemmamatcherna så spelar AIK tre raka bortamatcher, Frölunda, Växjö och HV71. Det är med andra ord fem svåra matcher. Är det någon match som överhuvudtaget kommer vara lätt i år? Nä, jag tror inte det heller. Men okej, fem matcher där jag hoppas att AIK omedelbart upphör med att bjuda motståndarna på gratischanser. Fem matcher där jag hoppas att samtliga spelare växer med uppgiften att vara en professionell idrottare. Där samtliga spelare börjar hitta den nivå som vi såg i slutet av förra säsongen. Det är hög tid att börja prestera på max nu.

* * *

AIK ligger fyra i statistiken över vunna tekningar. Minns någon hur det såg ut förra året? AIK ligger femma i tabellen över powerplay. Minns någon hur det såg ut förra året? AIK skjuter näst mest av alla lag i serien. Bara Modo avlossar fler skott per match. Och AIK ligger trea i målvaktsstatistiken. Jag har en bra magkänsla när det gäller AIK Hockey denna säsong. Det gäller bara att spelarna själva känner det också. Att det finns mer att hämta och att aldrig vara nöjd.

Summering Brynäs-AIK, Läkerol Arena 1/10

Eftersom jag själv varit aktiv hockeyspelare, jag spelade till och med TV-Pucken 1999 för Jämtland/Härjedalen, vi slutade sexa det året, och eftersom jag hade en lagom lång karriär så vet jag att man som lag taggar till lite extra i omklädningsrummet när det är match. Jag hade ofta en tränare som stod i omklädningsrummet ett tag innan det var dags att gå ut som sa ett par väl valda ord. Alla tränare avslutade också allt som oftast sitt lilla tal med, "nu jävlar kör vi över dessa bönder", eller "nu går vi ut och visar vilka det är som bestämmer". Sen lämnade tränaren omklädningsrummet och det var upp till oss spelare att ladda de sista minuterna. Ofta så var det lagkaptenen, i det här fallet undertecknad, som försökte lätta lite på den tryckta stämning som rådde genom att vara lite rolig eller dra ett skämt. Mest för att lätta på stämningen. Men den sortens uppladdning skulle varvas med fokusering och allvar också. Jag har alltid upplevt att uppladdningen varit bra för jag har kommit ut lagom taggad till match och åtminstone varit fokuserad inför uppgiften.

Igår såg jag ett AIK som helt missat det här med uppladdning och fokusering. Fast jag ska säga att jag är kluven. Jag vet inte riktigt vart jag ska stå. För som Black Boris skriver på sin blogg så har det blivit en sådan fokusering på den defensiva hockeyn. Ser du ett snyggt mål så är det alltid någons fel istället för någons förtjänst att målet överhuvudtaget tillkom. Så det är svårt. Svårt att säga om Brynäs finlirade sig till en 3-1-ledning eller om det var det usla defensiva arbetet som bjöd hemmalaget på tre billiga mål. Jag upplevde de första tio-femton minuterna som att samtliga spelare i AIK var helt ointresserade av att prestera och helt ointresserade av att spela hockey. Det tog nästan två perioder innan man förstod allvaret och att man faktiskt hade en chans att rubba Brynäs i deras egna tablettask. Om det har med uppladdningen eller den egna fokuseringen att göra ska jag låta vara osagt, för jag vet inte. Jag har inte den blekaste aning om hur rutinerna ser ut innan match i laget, men det måste för i helvete taggas och fokuseras, och du som spelare måste känna det där jävlaranammat. Knyta näven och nu jävlar kör vi. Nu kom inte ens laget ut som ett lag inför nationalsången. Först gled fem-sex spelare ut, och sen övriga i en jämn ström. Det såg nonchalant ut. Om du som lag är på bortaplan och ska spela som ett lag, då ska du fan gå ut som ett lag också. Inte konstigt att det såg ut som det gjorde i början av matchen när ingen i laget var intresserad av att göra en laginsats. Nä, jag tycker det var direkt dåligt och tråkigt att se.

Spelmässigt så var Brynäs bra. De kom till anfall med bredd och satte hög press på AIK. Så resultatet är väl tyvärr helt rättvist även om jag tycker att AIK måste, MÅSTE, börja fokusera och vara beredd från första nedsläpp. Det känns som att laget sitter kvar i spelarbussen utanför arenan en period, värmer upp i andra för att sen gå ut och köra slut på sig själv i tredje. AIK bjuder återigen motståndarna på ett par riktigt bedrövliga minuter och det är också det som i slutänden kommer bli avgörande. Vi har sett det förr. Början av andra perioden mot Djurgården. Första halvan av första perioden mot Linköping. Och första perioden igår, med vissa undantag, var så fruktansvärt dålig att jag istället sett mitt gamla Näldens IF ställa upp på isen istället för AIK. Då hade vi åtminstone fått se spelglädje. Det existerade inte i AIK igår.

AIK spelade upp sig och blev bättre fram till den tredje perioden och var laget som förde den sista perioden. Men fram till dess så var det klasskillnad lagen emellan. Brynäs låg på och var kreativa, improviserade och sköt friskt mot Viktor. Vi fick se ett par försök från AIK Hockeys sida att sätta pucken, men en storspelande Honken Holmqvist motade oss, gång på gång och inte ens när Robban Rosén hade öppet mål så gick pucken in. Det var en match där vi inte skulle vinna helt enkelt. Och det märktes tydligt. Både på spelet och inställningen i laget i första och andra perioden.

Men två ljusglimtar från matchen hittar jag ändå. Att Daniel Bång fick sätta årets första puck i mål och noterades för årets första poäng tror jag kommer betyda oerhört mycket för honom. Han var en av lagets bästa spelare igår. Bång är en så otroligt bra spelare som har ett riktigt bra skott och han är alltid oberäknelig i sin spelstil. Jag hoppas att det kan få börja flyta på lite för honom nu, då kommer vi få se fler poäng från dennes klubba. Det handlar bara om att gnugga på och inte tappa allt självförtroende. Ljusglimt nummer två är att Josh MacNevin är tillbaka i truppen. Kul att se, och även om han inte var en av de bästa spelarna igår så hamnade han återigen i poängprotokollet. Och det är det vi behöver under denna säsong, en offensiv back som kan göra poäng, och det började ju bra. I övrigt så är det inte många som får godkänt. Fredrik Svensson? Jonas Liwing? Patrick Nemeth? Vad höll de på med i första perioden? Gynge? Rudslätt? Steen? Var någon av de ens ombytt när pucken släpptes? Hade vi inte gett bort den första perioden på det sätt som vi gjorde så skulle vi med lätthet skaka Brynäs. Det måste bli ett slut på att ge bort perioder till motståndarna. Då kommer vi inte vinna några fler matcher. Jag kräver skärpning och mer fokusering från start, och gå ut som ett lag nästa gång ni spelar bortamatch.

* * *

Matchens utropstecken: Daniel Bång var bra igår. Det var kul att se att han fick göra mål. Daniel Bång var bra, men han var inte Daniel Bång-bra. Han har en bit kvar men matchen igår var ett steg i rätt riktning.

Matchens frågetecken: Rudans friläge med Holmqvist i slutskedet av matchen. Hur kan karln inte göra mål? Där ska pucken bara in. Kan det ha varit så att den ofokuserade inställningen i början av matchen speglade sig i Rudans friläge och skott som stannade i magplattan på hemmakeepern? Kanske. Kanske inte.

* * *

Brynäs-AIK 4-3
(3-1,1-2,0-0)

Första: 1-0 (4.41) Sebastian Lauritzen (Nordquist), 2-0 5/4 (9.22) Daniel Widing (Dackell/Lavander), 2-1 5/4 (12.26) Dick Tärnström (Videll/Rosen), 3-1 (19.05) Sebastian Lauritzen (Widing/Nordquist)

Andra: 4-1 (33.50) Andreas Dackell (Larsson/Granström), 4-2 (37.50) Oscar Ahlström (Steen/V. Ahlström), 4-3 (38.46) Daniel Bång (Videll/Macnevin)

Tredje:

Skott: 34-29 (16-12,12-10,6-7)
Utv, BIF: 2x2 AIK: 2x2
Domare: Forsström & C. Lärking
Publik: 6 942

* * *

AIK ger återigen bort en seger till motståndarlaget efter en mycket tveksam inställning från start. Laget såg yrvaket och inte alls intresserade ut. AIK åt sig in i matchen och i tredje perioden, när det redan var försent, så spelade laget stundtals riktigt bra. Men varför inte spela så bra redan från första början? Många spelare bör rycka upp sig inför kommande hemmamatch mot HV71. Får vi se en repris från fjolårsmötet? Bång är ju på gång, så, varför inte?

Läs också Black Boris inlägg om matchen och Daniel Bång här.

Inför Brynäs-AIK, Läkerol Arena 1/10, 16.00

Lördagsmatch och bortamöte mot Brynäs. Ett lag som imponerat så här långt i serien. Brynäs är nog ett lag som ingen riktigt vet vart de befinner sig just nu. Laget har inlett säsongen bra och är just nu inne i en fin form efter vinst senast mot Djurgården på bortaplan och innan det, vinst med 4-1 mot Färjestad i Karlstad. Inte illa. Men hur länge kommer formen hålla i sig? Det ska tilläggas att laget också har hunnit med att vinna hemma mot HV71, så det är verkligen inget brögäng vi ställs mot imorgon eftermiddag. Sett till förra årets fem möten så tycktes det vara bortalaget som presterade bäst, så vi får hoppas att den trenden håller i sig, åtminstone till imorgon. AIK vann tre matcher av fem förra säsongen, och Brynäs vann två.

Brynäs i år består till störst del utav stommen från förra säsongen. Med vissa nyförvärv som tillkommit. Förutom de två yngligarna i Jakob Silfverberg och Calle Järnkrok så är Dackell och Lauritzen två spelare att se upp med. I övrigt så imponerar inte backsidan i Brynäs på mig vilket kan vara en fördel för AIK och deras kvicka och spelsklickliga forwards. Vem som är uttalad förstemålvakt vet jag inte om men blir det Holmvist som står så tycker jag vi ska skatta oss lyckliga eftersom han är, i mitt tycke, sämre än Svedberg. Brynäs vann i senaste matchen mot Djurgården med 4-2. Matchen spelades i tisdags på bortaplan och laget har alltså vilat sen i tisdags. Bra eller dåligt? Jag tror det gagnar det lag som spelat senast, i det här fallet AIK.

AIK kommer från hemmaförlusten mot Luleå. Resultatet skrevs till 0-1 efter 60 spelade minuter och det hade lika gärna slutat 0-0, 1-0, 0-1 eller 1-1. Det var en så pass tight och jämn match hela vägen där AIK hade svårt att komma till farliga avslut. Nu fick inte Luleå några gratismöjligheter heller och att det var två defensivt skickliga lag som möttes på Hovet igår ska vi inte sticka under stolen med. Jag har läst på nätet under dagen idag och under gårdagskvällen om många reaktioner efter matchen mot Luleå. Många anser att AIK var väldigt okreativ och, i många lägen, allt för tama i anfallszonen Jag har svårt att se hur man skulle vara kreativ när man möter ett sådant, som Salle uttryckte det, tråklag som Luleå är. Laget backade hem med hela femman och bara styrde ut AIK mot sarghörnen, och därifrån gör man, som bekant, inga mål. Luleå spelade taktiskt och smart, visserligen tråkigt att se, men i det stora hela så gör man en helt godkänd insats och ett godkänt resultat på bortaplan. Det var AIK som skulle föra matchen och det var AIK som skulle anfalla. Så blev också fallet, men Luleå stod emot bra och motade laget långt innan grinden. Långt innan det ens hade hunnit bli farligt.

Visst kan vi vara besvikna på vissa enskilda spelare att de inte kliver fram i en match av denna karaktär, men jag känner absolut ingen besvikelse eller frustration som många andra upplever det. Jag ser det som att vi blev slagen av ett riktigt bra lag. Luleå kan ha den mest kompletta backbesättningen i hela serien. Och att vi skulle stöta på problem var egentligen aldrig något oväntat. Sen att de avgör matchen i powerplay var inte heller oväntat. Laget gör mål i vart fjärde numerära överläge.

AIK ska fortsätta att vara noga i det defensiva arbetet. Laget ska vara precis så bra som laget varit i egen zon. Hjälp Viktor, eller Markus, framför målet. Täck skott och låta klubbor styra upp puckarna i takstolarna. Var jobbiga och retsam i försvarszonen för det är där vi måste börja. Sen kommer vi så klart till det offensiva. Vi måste göra mål också. Men jag är ändå inte orolig. Vi har spelare som visat prov på att de kommer avgöra täta matcher, som den igår och vi har spelare som gör det där lilla extra. Sen kanske det inte går varje gång som spelaren försöker, men det är viktigt att man försöker och vågar och att man försöker och vågar även om man misslyckas den första, andra och kanske tredje och fjärde gången. Det har med självförtroendet att göra.

* * *

Fem senaste matcherna mot Brynäs:

AIK-BIF 4-1(22/2)
BIF-AIK 2-3 (25/1)
AIK-BIF 2-5 (29/11)
BIF-AIK 0-3 (28/10)
AIK-BIF 2-3 (7/10)

* * *

Håll koll på AIK Hockeys spelare #45 Oscar Steen.
- En pucksäker forward som är duktig på att vinna tekningar och att producera poäng. Spelar alltid på sin högsta nivå och levererar alltid, oavsett i vilken formation han sätts in i. Oscar var poängbäst i Gnaget förra säsongen och har även visat att poängformen sitter i även i år. En slitvarg och en otroligt viktig spelare för laget.

* * *

Mitt tips: Brynäs-AIK 1-3

* * *

Jag tror att trenden om att spela på bortaplan, lagen emellan, kommer att fortsätta och jag tror att AIK kan spela på Brynäs taffliga försvar. Lars Jansson och Gundersen är två backar vi känner igen sen tidigare men i övrigt så är laget inte lika komplett defensivt som t.ex. Luleå, eller Frölunda, som vi mött i år. Jag tror det kan öppna upp för en mycket trivsam anfallshockey, den som alla tränare hatar, och att AIK kommer dra det längsta strået på bortais. Det kommer handla om att etablera spel i anfallszonen och att få långa anfall på Brynäs, då tröttar vi snabbt ut deras stabbiga backar och kan förhoppningsvis gå ifrån med två eller förhoppningsvis tre mål.

Summering AIK-Luleå, Hovet 29/9

Vi får se en bra inledning av AIK, Luleå hamnar i fel gängor redan från början när man får börja med ett boxplay. Luleå reder ut det och börjar så smått äta sig tillbaka in i matchen. Det dröjer inte länge innan bortalaget kommer igång med sitt lagmaskineri och när Luleå väl har börjat så är de ett väldigt bra lag. Och framför allt, ett mycket smart lag. AIK gör absolut ingen dålig match, tvärtom, det här var en fartfylld och hård batalj, lagen emellan. Om det är Luleå som påminner om AIK eller tvärtom ska jag låta vara osagt, men, dessa två lag påminner lite om varandra. Två defensivt skickliga lag. Det ger lite utrymme för klara chanser och det blir lite mål. Många klubbor i vägen vid skottlägen, mycket kamp vid sarg och egentligen inte så välspelat alla gånger. Och det skulle komma att bli en match mellan två coacher och en match om vem som skulle komma att dra det längsta strået.

Det finns absolut inget jag kan säga om Luleås mål. Det var otagbart för Viktor och ingen kan klandras för det. Luleå var storleken större denna afton och de visade att de är ett lag att räkna med när det börjar dra ihop sig. Två bra målvakter, mängder med defensiva backar och en härlig mix med forwards. Luleå är ett tungt lag att möta och ett tydligt tecken på de kunde vi se i mitten av andra perioden när AIK knappt kom ut ur den egna försvarszonen. De styrde ut AIK mot sargen och checkade otroligt högt upp i banan. Men Luleå släpper in AIK i matchen genom att dra på sig två utvisningar, båda i slutet av den andra perioden, och ett gyllene tillfälle för AIK att utjämna förstås, men det förgäves. Istället så går Luleå ut i den tredje perioden och spelar av matchen mer eller mindre. Disciplinerat och säkert ror man hem segern. AIK jobbade, slet och kämpade, men Luleå var alldeles för svåra att knäcka. 

Jag vet inte vad jag ska klaga på för jag tycker att AIK försökte att hitta vägar att gå men utan resultat, och jag vet inte vad jag skulle ha ändrat på om jag stod i hemmabåset och agerade chefstränare heller. Det var helt enkelt en sådan match där vi inte skulle få något gratis.  Och i en match som är så tight, där Luleå stänger alla vägar och backar hem med fem man, där blir det svårt att komma igenom och kvittera och reducera. Sen om 0-1 är ett rättvist resultat, eller om 0-0 eller 1-1 hade varit mer rättvist, är en annan diskussion. 

* * *

Matchens utropstecken: Viktor Fasth släpper bara in ett mål. Det betyder att vi återigen gör en bra defensiv match. Tyvärr så räcker det inte då vi inte lyckas göra hål i Luleås försvar. Men det defensiva arbetet ska ha ett stort plus i afton. Kul också att Johannes Salmonsson var tillbaka i spel. Få se hur lång tid han behöver på sig innan han kan gå fullt ut.

Matchens frågetecken 1: Daniel Bång som nu spelat sju matcher utan en enda poäng. När ska han vakna till liv?

Matchens frågetecken 2: Undertecknad som tipsade er att hålla ett öga på DK. DK som för dagen inte ens var ombytt. Skärpning.


* * *

AIK-Luleå 0-1
(0-1,0-0,0-0)

Första: 0-1 5/4 (10.40) Johan Harju (Ch. Abbott/Fransson)

Andra:

Tredje:

Skott: 23-28 (9-8,10-9,4-11)
Utv, AIK: 4x2 LHF: 3x2
Domare: Wolmer Edqvist & Niclas Johansson
Publik: 4 269

* * *

Det jag tidigare belyst när vi kommer till matcher som blir av denna karaktär, då kommer allt att handla om vem som har marginalerna på sin sida. Luleå gjorde det vinnande målet i powerplay. AIK missade att utjämna i sina numerära överlägen. Och där har vi skillnaden för kvällen. På lördag väntar Brynäs borta. En match som jag kommer se på plats.