måndag 26 september 2011

Summering LHC-AIK, Cloetta Center 26/9

Efter att Mackan Svensson fått en otroligt fin debut, signerat sina lagkamrater, så kunde vi konstatera att han släppte in tre mål på ungefär fem minuter. Mitt cykelställ ute på gården kunde räkna ut att LHC skulle komma med en enorm offensiv. Alla kunde räkna med det, utom spelarna i AIK. Slappt, nonchalant och slarvigt. Så stavar jag den första delen av första perioden. Andra delen blev desto bättre. AIK hittade tillbaka till sitt egna spel och tryckte tillbaka Linköping i sin försvarzon. Två mål i powerplay gav åtminstone hopp om livet.

I andra perioden, entré: Matchens huvudperson, Patrik Sjöberg. Motivering: Efter att ha fått vara alldeles för lite i rampljuset ansåg domare Sjöberg i andra perioden att det var dags att återigen föra fram den usla domarnivån som Elitserien så många gånger visade upp förra säsongen. Många hade trott att bedömningarna och de fullkomligt idiotiska utvisningarna var försvunna efter förra året, men den som trodde det, trodde heeeeelt fel.

Ett par horribla, eller låt mig formera det på ett bättre sätt, efter ett par hjärnsläpp och ett par idiotiska domarbedömningar så låter domare Sjöberg Linköping ta kommandot om matchen och här känner Sjöberg att han vill vara lite schyst, så han bjuder hemmalaget på 4-2-målet. Där dör matchen lite grann, åtminstone för vår del. AIK var verkligen på gång här, men nä, klart LHC ska få spela lite powerplay också, när AIK fått göra det. Allt ska ju vara lika i den här serien. Lika för alla. Bäst vore väl om alla matcher slutade 0-0, ingen vinner, ingen förlorar, alla kommer etta, alla vinner SM-guld.

Innan Linköping gör 4-2 så har Videll blivit solklart trippad i egna försvarzonen, och en våldtäkt ägde rum på en AIK-spelare bakom den egna kassen, mitt framför ögonen på huvudomaren. Men så klart, domare Sjöberg friade, i vanlig ordning. Och det är så fruktansvärt tråkigt att se, så fruktansvärt idiotiskt och så fruktansvärt fegt av Sjöberg att inte visa ut hemmaspelarna i det läget. Jag såg, jag såg med egna ögon, hur det ryckte i armen, men bara för att AIK fått spela ett gäng powerplay och hemmalaget inte haft ett enda powerplay, ja, då väntar man ut och tar den förbannade, jävla kompensationsutvisningen. Jag blir så trött. Hur i helvete ska man kunna spela hockey när det för jämnan ska tas kompensationsutvisningar? Domarna håller en så låg nivå att spelet blir lidande. Tänk om domarna i matcherna kunde hålla samma höga nivå som spelarna och lagen i serien? Det är för mycket begärt.

Nä, jag är väldigt besviken på de första tio minuterna. Det blev inte den debut som Markus hade hoppats på, därav att Roger valde att sätta in Fasth inför andra. Som han sade till Canal Plus, Markus får en ny chans en annan match. Jag hoppas att inte Markus tog det allt för illa, för vi vet att han är en väldig bra målvakt och en mycket god ersättare till Viktor Fasth. Vi hoppas verkligen att han glömmer den här skitmatchen och går vidare, som alla i laget ska göra.

Finns det några ljusglimtar? Ja, Videll gör ett mål och passar till ett. Bång-Sandberg börjar hitta formen och stundtals så spelar AIK ut Linköping. Tillfälligheter avgör matchen, anser jag, och ofokus, slarv och nonchalans fällde AIK idag. Nya tag på torsdag då laget möter Luleå på hemmaplan. Låt oss fortsätta vår fina hemmastatistik, fortsätt vinna tekningar, fortsätt föra matcherna, då tar vi nya poäng.

* * *

Matchens utropstecken: Återigen, mycket fint powerplay med utdelning denna gång. Precis som jag skrev i en tidigare summering, den efter matchen mot Frölunda, så skapar vi lägena och puckarna kommer att sitta, vi kan vara lugna, så länge vi vågar hålla i puck, spela runt den och komma till avslut så kommer vi fortsätta producera mål.

Matchens frågetecken: Domarnivån. Punkt.

* * *

Linköping - AIK 5-2
(3-2,1-0,1-0)


Första: 1-0 (3.23) Pär Arlbrandt (C. Söderberg/Jämtin), 2-0 (3.51) Pär Arlbrandt, 2-1 5/4 (5.40) Linus Videll (Rosen/Sandberg), 3-1 (5.58) Carl Söderberg (Jämtin/Hävelid), 3-2 (19.45) Christian Sandberg (Videll)

Andra: 4-2 5/4 (35.53) Andreas Molinder (Åkerman/Lindhagen)

Tredje: 5-2 (46.01) Erik Lindhagen

Skott: 29-26 (9-10,9-7,11-9)
Utv, LHC: 4x2 AIK: 3x2
Domare: Patrik Sjöberg
Publik: 6 064

* * *

En match som inte alls blev som jag förväntat. Icke godkänd insats av en enda spelare inledningsvis. Ett visst hopp när laget kom tillbaka starkt i slutet av första. Då domaren gav sig domaren in i leken och gav helt enkelt Linköping matchbollen efter ett par solklara utvisningar som skulle drabbat hemmalaget. Tråkigt. Det är tråkigt att behöva skylla på en domarinsats vid förlust, men denna gången kan inte ens jag blunda för det. AIK var på väg in i matchen och skulle med lätthet ha kvitterat och göra match av saken när istället domare Sjöberg bjuder LHC på ett powerplay där man också gör viktiga 4-2. Vi glömmer den här matchen och går vidare istället. Torsdag, Hovet, Luleå.

Alla hatar oss, vafan gör det?

2 kommentarer:

Black Boris sa...

Känns väldigt skönt med en blogg som orkar sätta ord på exakt det jag känner efter kvällens dubbla haveri. Jag brukar försöka skita i domarna och deras insatser men den här gången fick jag verkligen puls. Pinsam start av Gnaget, än mer pinsam domarinsats från andra perioden och framåt. Man ser på spelarna hur förvirrade de blir av att ribban höjs och sänks från den ena situationen till den andra. Mitt enda hopp en kväll som denna är att Sjöberg byter sport eller drar av hälsenan.

Marran sa...

Ja, jag gillar inte heller att fokusera på domaren. Det är egentligen aldrig rätt att skylla på domaren heller efter en förlust, men när det blir så uppenbart, som i det här fallet, då faller jag tillbaka och avskyr å det grövsta.

Men men, nya tag på torsdag, förhoppningsvis med en konsekvent domare.